Ägarförhållandena i landsortspressen håller på att förändras. Men vilka strukturaffärer kan vi vänta härnäst? Stefan Melesko spekulerar i vem som tar vem.
Vilka principer styr prissättningen för de digitala abonnemangen? Finns det några medvetna strategier för differentiering mellan digitalt och print. Och hur ska ett helt sortiment av olika titlar eller medier prissättas?
I USA har 1 800 tidningstitlar försvunnit sedan 2004 och forskarna uppskattar att 1 300 lokalsamhällen helt saknar journalistisk bevakning. I denna rapport tar vi upp hur medieforskningen granskar krisen för lokalpressen i USA och Europa.
Hur ser kapitalstrukturen och kapitalbehovet ut för lokaltidningskoncernerna? Hur kan stiftelseägda koncerner gå till väga för att skaffa nytt kapital? Vilka kommer mest sannolikt att köpa och vilka kommer att sälja vid nästa strukturaffär?
Investmentbolag i USA ser en affärsmöjlighet i den nedåtgående marknaden för lokaltidningar. Numera äger de merparten av de allra största amerikanska lokaltidningskoncernerna. I takt med att de nya ägarna maximerar vinsterna genom tuffa redaktionella nedskärningar har en våldsam kulturkrock uppstått.
Genom att studera förädlingsvärdet i förhållande till personalkostnader och tillgångar går det att se hur mediekoncernernas effektivitet utvecklas över tid. Förvånansvärt bra med tanke på annonsmarknadens utveckling, visar Stefan Meleskos analys.
När kan dagstidningarna lägga ned papperstidningen och gå över till en helt digital verksamhet? Stefan Melesko har analyserat förutsättningarna för lokaltidningarna
samt för storstadstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Norska Schibsted och Polaris, finska Sanoma och Alma och brittiska Johnston och Trinity har utvecklats väldigt olika på börsen de senaste åren. I Sverige har de traditionella mediebolagen avnoterats. Stefan Melesko har analyserat utvecklingen när det gäller mediebolagen på börserna.
Hur värderas bolagen och deras konsumenter i några av de stora svenska medieaffärerna? Stefan Melesko har jämfört värderingarna av telekom- och dagspressföretag i denna analys. UPPDATERAD
Hur kommer det sig att de digitala annonsintäkterna inte vill lyfta för dagstidningar, tidskrifter och flertalet andra medier? Detta trots att de ofta har relativt stor räckvidd i de digitala kanalerna.
De svenska tidskrifterna gjorde ett bra 2016, vilket delvis kan förklaras av en stark konjunktur. Men en stor konsolidering i LRF-affären har ökat skuldsättningen. Och några positiva signaler om en strukturförändring går inte att se, enligt Olle Lidboms analys.
En genomgång av boksluten för 2016 visar på en kanske något förvånade stabilitet hos landsortstidningskoncernerna. Men det gäller inte alla, konstaterar Stefan Melesko.
För landsortspressen har annonsintäkterna i print minskat betydligt mer än räckviddstappet. Därför måste dagspressföretagen uppvärdera
huvudprodukten och säljavdelningarna fokusera på dagstidningens styrkor, oberoende av kanal, menar Håkan Helander.
Priserna för sändningsrättigheter fortsätter att skjuta i höjden. Hur kan de värderas och bokföras och vilka effekter har de dyra inköpen av sporträttigheter på tv-bolagens resultat? Stefan Melesko har tittat på frågeställningarna.
Hur ser den optimala kontakten med medlemmar och omvärld ut för en organisation? Det beror på förväntningar och vanor hos dem man vill eller ska nå. Många hoppas att de digitala kanalerna ska vara rätt men få lyckas att nå en rimlig trafik.
Tvåsiffriga tapp för både landsortspress och storstadspress årets första kvartal. Men spridningen mellan koncernerna är stor och det finns en som faktiskt ökar.
Norska Amedia var hårt pressat och framtidsutsikterna liknade Stampens. Några år senare är företaget ett digitalt föredöme som får studiebesök från hela världen. Medievärlden träffade koncerndirektör Are Stokstad och pratade konvertering, lokal journalistik och frekvensförändringar.
Mediehusens intäkter påverkas i hög grad av externa faktorer utanför företagens kontroll, som mediepolitik och konkurrens från public service och globala aktörer. Stefan Melesko har analyserat hur de påverkar mediernas intäkter.
Nu har det gått två år sedan Facebooks Instant articles lanserades. Antalet publicister som ansluter sig ökar ännu men två tunga pionjärer, Guardian och New York Times, har hoppat av. Att släppa innehåll till Facebook eller inte är ett svårt, men oundvikligt, val för nyhetsmedier.
I USA stärker Facebook sitt grepp om de lokala annonsmarknaderna. Andelen småföretag som annonserar via den kanalen har fördubblats på ett år. Nu annonserar nära två av tre lokala företag på Facebook.
En fingervisning om vad som är att vänta på lokalmarknader i Sverige.
Medievärlden Premium har gått igenom de nuvarande och de kommande betalmodellerna för den svenska dagspressen. Undersökningen visar att 72 procent av dagspressajterna kommer att ha en betallösning under 2017.
Det går inte att bara titta på nyckeltal som rörelseresultat och omsättning för att utvärdera hur företag står rustade att klara av den digitala omställningen. Lika viktigt är Arpu, som visar på effekterna av olika digitala aktiviteter, skriver Stefan Melesko.
Allt fler amerikanska medieföretag erbjuder nu nya, ofta digitala,tjänster på hemmaplan. En del har hittat egna smala nischer som
gör att de kan skala upp verksamheten över hela landet. Gunnar Springfeldt tittar närmare på jakten efter nya intäkter i USA.
För tio år sedan åkte svenska mediechefer flitigt till Japan för att lära sig om mobila satsningar. Då kom Iphone och landets medier låg plötsligt sist och reseintresset svalnade. Nu är läget tvärtom. Nikkeis köp av Financial Times kan starta en uppköpsvåg för att få digital kompetens.
