När kan dagstidningarna lägga ned papperstidningen och gå över till en helt digital verksamhet? Stefan Melesko har analyserat förutsättningarna för lokaltidningarna
samt för storstadstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Norska Schibsted och Polaris, finska Sanoma och Alma och brittiska Johnston och Trinity har utvecklats väldigt olika på börsen de senaste åren. I Sverige har de traditionella mediebolagen avnoterats. Stefan Melesko har analyserat utvecklingen när det gäller mediebolagen på börserna.
Hur värderas bolagen och deras konsumenter i några av de stora svenska medieaffärerna? Stefan Melesko har jämfört värderingarna av telekom- och dagspressföretag i denna analys. UPPDATERAD
Hur kommer det sig att de digitala annonsintäkterna inte vill lyfta för dagstidningar, tidskrifter och flertalet andra medier? Detta trots att de ofta har relativt stor räckvidd i de digitala kanalerna.
De svenska tidskrifterna gjorde ett bra 2016, vilket delvis kan förklaras av en stark konjunktur. Men en stor konsolidering i LRF-affären har ökat skuldsättningen. Och några positiva signaler om en strukturförändring går inte att se, enligt Olle Lidboms analys.
En genomgång av boksluten för 2016 visar på en kanske något förvånade stabilitet hos landsortstidningskoncernerna. Men det gäller inte alla, konstaterar Stefan Melesko.
För landsortspressen har annonsintäkterna i print minskat betydligt mer än räckviddstappet. Därför måste dagspressföretagen uppvärdera
huvudprodukten och säljavdelningarna fokusera på dagstidningens styrkor, oberoende av kanal, menar Håkan Helander.
Priserna för sändningsrättigheter fortsätter att skjuta i höjden. Hur kan de värderas och bokföras och vilka effekter har de dyra inköpen av sporträttigheter på tv-bolagens resultat? Stefan Melesko har tittat på frågeställningarna.
Hur ser den optimala kontakten med medlemmar och omvärld ut för en organisation? Det beror på förväntningar och vanor hos dem man vill eller ska nå. Många hoppas att de digitala kanalerna ska vara rätt men få lyckas att nå en rimlig trafik.
Tvåsiffriga tapp för både landsortspress och storstadspress årets första kvartal. Men spridningen mellan koncernerna är stor och det finns en som faktiskt ökar.
Norska Amedia var hårt pressat och framtidsutsikterna liknade Stampens. Några år senare är företaget ett digitalt föredöme som får studiebesök från hela världen. Medievärlden träffade koncerndirektör Are Stokstad och pratade konvertering, lokal journalistik och frekvensförändringar.
Mediehusens intäkter påverkas i hög grad av externa faktorer utanför företagens kontroll, som mediepolitik och konkurrens från public service och globala aktörer. Stefan Melesko har analyserat hur de påverkar mediernas intäkter.
Nu har det gått två år sedan Facebooks Instant articles lanserades. Antalet publicister som ansluter sig ökar ännu men två tunga pionjärer, Guardian och New York Times, har hoppat av. Att släppa innehåll till Facebook eller inte är ett svårt, men oundvikligt, val för nyhetsmedier.
I USA stärker Facebook sitt grepp om de lokala annonsmarknaderna. Andelen småföretag som annonserar via den kanalen har fördubblats på ett år. Nu annonserar nära två av tre lokala företag på Facebook.
En fingervisning om vad som är att vänta på lokalmarknader i Sverige.
Medievärlden Premium har gått igenom de nuvarande och de kommande betalmodellerna för den svenska dagspressen. Undersökningen visar att 72 procent av dagspressajterna kommer att ha en betallösning under 2017.
Det går inte att bara titta på nyckeltal som rörelseresultat och omsättning för att utvärdera hur företag står rustade att klara av den digitala omställningen. Lika viktigt är Arpu, som visar på effekterna av olika digitala aktiviteter, skriver Stefan Melesko.
Allt fler amerikanska medieföretag erbjuder nu nya, ofta digitala,tjänster på hemmaplan. En del har hittat egna smala nischer som
gör att de kan skala upp verksamheten över hela landet. Gunnar Springfeldt tittar närmare på jakten efter nya intäkter i USA.
För tio år sedan åkte svenska mediechefer flitigt till Japan för att lära sig om mobila satsningar. Då kom Iphone och landets medier låg plötsligt sist och reseintresset svalnade. Nu är läget tvärtom. Nikkeis köp av Financial Times kan starta en uppköpsvåg för att få digital kompetens.
Få dagspressföretag lyckas kompensera tappet i print med digital tillväxt. Men det finns undantag visar Medievärlden Premiums sammanställning över annonsförsäljningen under årets första tre kvartal.
Den traditionella digitala annonsaffären med displayannonser varken är eller kommer att bli hållbar som bärande intäktskälla i ett normalt mediehus. Omställningen kräver nytt tänkande, bättre utnyttjande av data och automatisering av säljprocessen. Gunnar Springfeldt har
studerat utvecklingen i Norge, USA och Storbritannien.
Vad har hänt och vad kommer att hända med tidningarnas metoder för att ta betalt för sitt innehåll, i print och digitalt? Stefan Melesko analyserar olika strategier och affärsmodeller samt pekar på ett antal ödesfrågor.
I dag – den 27 oktober – fyller bannerannonsen 22 år. Grattis och ja må den leva, men hur länge än? Sakari Pitkänen beskriver hur bannern har gått från att vara
annonsindustrins lösning till att bli dess stora problem.
Den stora majoriteten av svensk landsortspress är stiftelseägd. Medievärlden Premium har kartlagt vilka som fattar de stora ägarbesluten och hur de har fått sin plats vid styrelsebordet. Samt hur väl stiftelserna uppfyller sina ändamåls- paragrafer. Vi har också samlat stiftelsernas urkunder och senaste årsredovisningar som extramaterial nedan.
Vad tycker NTM:s vd Lennart Foss, NWT:s ägare Victoria Svanberg, Gota Medias vd Boine Gepertz och Hallpressens vd Mats Tidstrand om kulturministerns bild av mediernas situation? Hur ska de klara strukturomvandlingen, och har de intresse av att investera i Stampen? Malin Ekman har intervjuat fyra av de tyngsta aktörerna i Lokaltidningssverige om hur de ser på framtiden.
Avtalet mellan mediehus och kund kan avgöra om prenumerationsskulden ska få stora konsekvenser vid en frekvensnedgång – eller inte. Göran Lundberg har hittat formuleringar som kan minska de ekonomiska riskerna när tidningarna inte delas ut lika ofta.
