De stora radiobolagen är överens om en satsning på digitalradio, men erfarenheterna från utlandet är blandade. Johan Lindström skriver om radiobolagens planer, utländska exempel och listar för- och nackdelar med tekniken.
Förra året antogs ett nytt EU-direktiv som ställer högre krav på tillgänglighet för myndigheters hemsidor och appar. Samtidigt föreslår Medieutredningen att redaktioner ska kunna söka bidrag för att öka sina anpassningar. Men det finns förstås fler skäl än lagkrav och pengar att vilja nå hela sin publik. Malin Crona visar hur du kommer igång med tillgänglighetsarbetet.
Årets Noda-konferens visade upp flera bra exempel på hur medieföretag har vässat det digitala berättandet. IT-skribenten Monika Kleja lyfter fram tre av dessa:
Från att ha varit en lokal angelägenhet för Hälsingelagen är Bandypuls nu något för bandyfans över hela Sverige. Framgångarna med
konceptet gör att Mittmedia snart ska trava vidare i samma riktning med andra sporter.
När vi summerar hösten 2016 med RRI för riksmedier har vi en ny ledare i Aftonbladet. Närmast bakom lurar Expressen med TV4 Nyhetsmorgon som trea. Metro faller från första till sjätte plats.
Content marketing har sedan mitten av 2000-talet varit ett av branschens hetaste buzzword. Bolagen som tidigare arbetade med kundtidningar har tagit stora kliv från att vara en av medie-
landskapets mest illasedda ligor till att bli heta uppköpskandidater.
The Locals historia började på Södermalm i Stockholm för tolv år sedan med den svenska editionen. Nu finns det åtta till. Samtidigt som sajten tänker ge jättar som Buzzfeed och Springer en match är målet att alla verksamheter ska gå med vinst i år.
Den stora tyskspråkiga mediemarknaden finns nära Sverige men är ändå ganska okänd för oss. Även om dessa länder ligger efter när det handlar om nytt mediebeteende driver många medieföretag på den digitala transformationen med full kraft, skriver Gunnar Springfeldt.
I USA stärker Facebook sitt grepp om de lokala annonsmarknaderna. Andelen småföretag som annonserar via den kanalen har fördubblats på ett år. Nu annonserar nära två av tre lokala företag på Facebook.
En fingervisning om vad som är att vänta på lokalmarknader i Sverige.
Medievärlden Premium har gått igenom de nuvarande och de kommande betalmodellerna för den svenska dagspressen. Undersökningen visar att 72 procent av dagspressajterna kommer att ha en betallösning under 2017.
Det går inte att bara titta på nyckeltal som rörelseresultat och omsättning för att utvärdera hur företag står rustade att klara av den digitala omställningen. Lika viktigt är Arpu, som visar på effekterna av olika digitala aktiviteter, skriver Stefan Melesko.
Allt fler amerikanska medieföretag erbjuder nu nya, ofta digitala,tjänster på hemmaplan. En del har hittat egna smala nischer som
gör att de kan skala upp verksamheten över hela landet. Gunnar Springfeldt tittar närmare på jakten efter nya intäkter i USA.
För tio år sedan åkte svenska mediechefer flitigt till Japan för att lära sig om mobila satsningar. Då kom Iphone och landets medier låg plötsligt sist och reseintresset svalnade. Nu är läget tvärtom. Nikkeis köp av Financial Times kan starta en uppköpsvåg för att få digital kompetens.
Få dagspressföretag lyckas kompensera tappet i print med digital tillväxt. Men det finns undantag visar Medievärlden Premiums sammanställning över annonsförsäljningen under årets första tre kvartal.
Den traditionella digitala annonsaffären med displayannonser varken är eller kommer att bli hållbar som bärande intäktskälla i ett normalt mediehus. Omställningen kräver nytt tänkande, bättre utnyttjande av data och automatisering av säljprocessen. Gunnar Springfeldt har
studerat utvecklingen i Norge, USA och Storbritannien.
Vad har hänt och vad kommer att hända med tidningarnas metoder för att ta betalt för sitt innehåll, i print och digitalt? Stefan Melesko analyserar olika strategier och affärsmodeller samt pekar på ett antal ödesfrågor.
I dag – den 27 oktober – fyller bannerannonsen 22 år. Grattis och ja må den leva, men hur länge än? Sakari Pitkänen beskriver hur bannern har gått från att vara
annonsindustrins lösning till att bli dess stora problem.
Den stora majoriteten av svensk landsortspress är stiftelseägd. Medievärlden Premium har kartlagt vilka som fattar de stora ägarbesluten och hur de har fått sin plats vid styrelsebordet. Samt hur väl stiftelserna uppfyller sina ändamåls- paragrafer. Vi har också samlat stiftelsernas urkunder och senaste årsredovisningar som extramaterial nedan.
Vad tycker NTM:s vd Lennart Foss, NWT:s ägare Victoria Svanberg, Gota Medias vd Boine Gepertz och Hallpressens vd Mats Tidstrand om kulturministerns bild av mediernas situation? Hur ska de klara strukturomvandlingen, och har de intresse av att investera i Stampen? Malin Ekman har intervjuat fyra av de tyngsta aktörerna i Lokaltidningssverige om hur de ser på framtiden.
Avtalet mellan mediehus och kund kan avgöra om prenumerationsskulden ska få stora konsekvenser vid en frekvensnedgång – eller inte. Göran Lundberg har hittat formuleringar som kan minska de ekonomiska riskerna när tidningarna inte delas ut lika ofta.
Boksluten 2015 ger en splittrad bild men det finns tydliga vinnare bland säljbolagen – både digitalt och i print. De som säljer gratistidningar gör stora intäktslyft efter Riksmedias nedläggning. Programmatisk handel har i vissa fall fördubblat omsättningen, samtidigt som de gör minusresultat.
Att sociala medier blivit den viktigaste nyhetskällan för unga bekräftas av en ny svensk studie. Den visar också att nyhetskonsumtionen både är slumpmässig och planerad, och att traditionella medieföretag spelar en viktig roll i båda fallen.
Den 26 september inleds Stampens ackordsförhandlingar. Stefan Melesko har tittat på koncernens tillgångar och faktiska värde. Han reflekterar även över vad som kan ligga bakom
Politikens Hus bud på den västsvenska mediekoncernen.
Några av Sveriges största tidskriftsförlag står inför stora kostnadsbesparingar. Andra har expanderat smart och under
processen minskat sina kostnader. Det visar Olle Lidboms analys av förlagens bokslut och nyckeltal.
Det finns inga egentliga tecken på en akut kris hos de svenska landsortstidningskoncernerna. Med ett stort undantag. Stefan Melesko konstaterar också i sin granskning av boksluten för 2015 att det nu är bara de rika som har råd att sälja.
Diskussion
Logga in för att läsa och delta i diskussionen.
Skriv kommentar