Analys: Gratistidningarna – vinnare och försvinnare
Det finns fyra stora aktörer på den svenska gratistidnings-marknaden. Tre av dem förlorar räckvidd och intäkter medan den fjärde ökar. Men det finns aktörer som kan förändra hela spelplanen och en strukturaffär kan komma redan i år, skriver Sakari Pitkänen i en analys.
I USA ryktas nu om ett samgående mellan de allra största tidningskoncernerna, Gannett med 109 dagstidningar och Gatehouse Media med 156, plus hundratals endagarstidningar. Går affären igenom blir det en koloss. Men en koloss på lerfötter som kanske köper sig tid utan att i grunden ändra affärsmodellen. Även om affären inte går i lås vittnar utvecklingen om att konsolidering är sista halmstrået när inget slut kan skönjas på intäktsraset.
Print är fortsatt grunden för en lönsam tidningsaffär. Detta måste mediebolagen utnyttja för att köpa tid till att transformera över fler betalande läsare till digitala plattformar. Men är det möjligt att – inom överskådlig tid – göra morgonpressen helt digital? Stefan Melesko analyserar.
Allt tyder på att det blir stora förändringar bland rekryteringssajterna de kommande åren. Google förväntas till exempel bli en dominerande spelare. Lars Herlin analyserar vilka effekter det här får på marknaden.
Det blir allt svårare att analysera medieföretagens ekonomiska situation. Stefan Melesko resonerar kring vad den bristande öppenheten och transparensen får för konsekvenser för branschanalysen.
Det regnar miljarder över mediebranschen. Google har satsat motsvarande 2,7 miljarder kronor på medieutveckling och Facebook svarar med en lika hög summa öronmärkt för lokala nyheter. Men relationen mellan medieföretagen och plattformarna är komplicerad. Så frågan är om det bara är att tacka och ta emot pengarna eller om det finns anledning att vara kritisk?
Marknadsförhållandena i Norge och Sverige är i stort likartade, men de norska tidningarna är mer lönsamma. Stefan Melesko tittar närmare på struktur och ekonomi och försöker svara på varför.
Stödet till journalistik i underbevakade områden är bredvid sänkt digital moms främsta nyheten i mediepolitikens verktygslåda. Nu när det ska användas finns det i stort sett inga budgetmedel kvar. Medieverkligheten har sprungit förbi politiken.
För att kunna skilja på vad som är en ny digital trend respektive en övergående fluga behöver man förstå vad som påverkar trender. Kristin Heinonen hjälper dig och din organisation att bli bättre på omvärldsbevakning.
2015 följde TT en europeisk trend att placera nattredaktionen i Sydney. Bättre för såväl nyhetsrapporteringen som för ekonomin och medarbetarna, löd argumenten. Så hur har det gått? Medievärlden Premium har varit på plats, för att ta reda på vilka förhoppningar – och farhågor – som har infriats.
Scott McNealy, Sun Microsystems grundare, beskrev en gång villkoren för it-företag som "eat lunch or be lunch". McNealys eget företag blev lunch, uppätet av Oracle. Branschkrisen har lett till en liknande situation för de amerikanska dagstidningarna och flera av de stora gamla koncernerna är inflätade i en budgivningskarusell med en i högsta grad oklar rollfördelning. Vem köper och vem säljer? Det enda man säkert kan säga om framtiden är att många tidningsföretag kommer att byta ägare under 2019. Men finns synergier som kan finansiera alla affärer?
Ägarförhållandena i landsortspressen håller på att förändras. Men vilka strukturaffärer kan vi vänta härnäst? Stefan Melesko spekulerar i vem som tar vem.
Vägen från annonsintäkter till läsarintäkter kantas av allt högre krav på journalistik och format som passar läsarna. Ett högt läsarengagemang och en stark läsarrelation är fundamentala framgångsfaktorer som sätter journalistiken i centrum. "Engagemang" är ett nytt så kallat buzzword i USA. Men vad är det? Går det att mäta?
Näst efter Norge är Sverige det land i världen med högst betalningsvilja för journalistik. För de flesta nyhetsorganisationer är läsarintäkter vägen framåt. Medievärlden Premium har gjort en kartläggning och intervjuat de stora tidningarna om deras strategier för 2019.
2018 är snart till ända och före jul stannar Medievärlden upp ett ögonblick för att reflektera över vilka teknikbolag och tjänster som gått i graven under året – och vilka som fått sig rejäla törnar.
Vilka principer styr prissättningen för de digitala abonnemangen? Finns det några medvetna strategier för differentiering mellan digitalt och print. Och hur ska ett helt sortiment av olika titlar eller medier prissättas?
För ett år sedan gick Gota Medias tidning Trelleborgs Allehanda ned i frekvens från sex till tre dagar i veckan. Medievärlden Premium har intervjuat chefredaktören och listat framgångsfaktorer från en nyskriven rapport.
Sociala medier som nyhetskälla sjunker i takt med att chattjänster växer. Men det verkar vara i slutna diskussionsgrupper snarare än med meddelandeappar som medieföretagen lyckas bäst.
I USA har 1 800 tidningstitlar försvunnit sedan 2004 och forskarna uppskattar att 1 300 lokalsamhällen helt saknar journalistisk bevakning. I denna rapport tar vi upp hur medieforskningen granskar krisen för lokalpressen i USA och Europa.
Medlemskap som modell för läsarintäkter är en affärsidé som gått starkt framåt det senaste året. Men saknas strategin blir det en vanlig prenumerationsaffär. En ständig dialog med läsaren är en del av receptet som lett till stora framgångar för brittiska Guardian, och som nu inspirerar kollegerna.
Hur ser kapitalstrukturen och kapitalbehovet ut för lokaltidningskoncernerna? Hur kan stiftelseägda koncerner gå till väga för att skaffa nytt kapital? Vilka kommer mest sannolikt att köpa och vilka kommer att sälja vid nästa strukturaffär?
Blockchain växer fram som ännu ett framtidsalternativ i mediebranschen. Tekniken ger möjlighet att lösa eller underlätta för kostnadsproblem, upphovsrätt och betalningstransaktioner. I USA lanseras nu blockchain som ett nytt ekosystem för nystartade digitala medieföretag som är tänkt att hantera hela kedjan från journalistik och distribution till intäkter.
Vi kommer aldrig att slå Google och Facebook med annonsaffären så vi måste göra något annorlunda. Så resonerar Gatehouse Media som nu lämnar trygghetszonen och rullar ut en bombmatta av nya lokala tjänster på hundratals marknader i USA.
En Amazonetablering kan få dramatiska konsekvenser för annonsintäkterna. Men e-handelsgigantens intåg påverkar inte bara reklammarknaden utan hela det kommersiella ekosystemet och medför många olika möjligheter för medieföretag.
Investmentbolag i USA ser en affärsmöjlighet i den nedåtgående marknaden för lokaltidningar. Numera äger de merparten av de allra största amerikanska lokaltidningskoncernerna. I takt med att de nya ägarna maximerar vinsterna genom tuffa redaktionella nedskärningar har en våldsam kulturkrock uppstått.
Diskussion
Logga in för att läsa och delta i diskussionen.
Skriv kommentar