För några decennier sedan uppmanade Tidningsutgivarna sina medlemsföretag att inte trycka eller distribuera gratistidningar. Idag ger de flesta stora tidningskoncerner ut egna gratistidningar. Ingela Wadbring skissar upp framtidens tredelade mediemarknad.
Helårssiffrorna för reklaminvesteringar, upplaga och räckvidd har precis offentliggjorts. Stefan Melesko har analyserat siffrorna och deras betydelse för lokaltidningarnas verksamhet.
Många mediehus har hemfallit åt ett ensidigt marknadstänkande där människor i första hand ses som målgrupper och är betydligt mindre intressanta än annonsörer och investerare. Att relationen mellan läsaren och tidningen inte mår bra är en stor orsak till att upplagesiffrorna ser ut som de gör, skriver Jesper Stömbäck.
I USA är det stora bolag som äger de flesta stora medier men det poppar också upp mindre aktörer som utvecklar nya medier. Några av trenderna i USA:s medielandskap handlar om att utveckla egna publiceringssystem, om publikationer som enbart finns i mobilen och om internetjättar som vill rida på nyhetsvågen.
Efter förvärv, fusioner och tryckeriförändringar: Hur starka står mediekoncernerna idag? Stefan Melesko analyserar hur väl de stora dagstidningskoncernerna är rustade för framtiden.
Webbradion fortsätter att öka, visar en ny mätning från TNS Sifo som endast publiceras i Medievärlden Premium. De stora aktörerna Sveriges Radio, SBS Discovery Radio och MTG Radio är överens om att framtiden för radion är digital men har valt delvis olika strategier för att möta den:
Data är det nya modeordet inom mediebranschen. Men vad innebär de nya möjligheterna för de som jobbar med sajterna? Medievärldens expert Pelle Sten går igenom hur du lägger upp mätningar och analys samt ger några exempel på hur resultaten kan användas.
För att fånga framtidens mediekonsumenter ska nyheterna vara underhållande, kortfattade och tillfredsställa ett behov av autentisk mänsklighet, skriver antropologen Katarina Graffman.
Mätningar om vad väljarna anser om de politiska partierna speglar inte bara opinionen – de påverkar den också. En bättre journalistik om dessa är därför eftersträvansvärt. Medieprofessor Jesper Strömbäck analyserar opinionsundersökningarnas roll i journalistiken.
Hur förändras tryckerimarknaden när volymerna minskar, och vad får det för effekter för distributionen? Stefan Melesko analyserar hur produktionsvolymerna kommer att utveckla sig, effekterna av gjorda investeringar och konsekvenserna för distributionen.
Kent Ekeroth har krävt bland andra DN, SvD, TV4 och Sydsvenskan på upp till 70 000 kronor för publiceringar av bilder från hans film. Vad säger egentligen lagen? Finns det fall då upphovsrätten får ge vika för yttrande- och tryckfriheterna? Och om en rättighetshavare har rätt till ersättning, hur ska den i så fall beräknas?
För några decennier sedan uppmanade Tidningsutgivarna sina medlemsföretag att inte trycka eller distribuera gratistidningar. Idag ger de flesta stora tidningskoncerner ut egna gratistidningar. Ingela Wadbring skissar upp framtidens tredelade mediemarknad.
Blockets köp av Stepstone var startskottet för de kommande årens kamp om marknadsandelar. Aktörerna har olika metoder och utgångslägen. Medievärlden Premium har vägt och mätt företagen som kämpar om framtidens platsannonsmarknad.
Vilka trender kommer att påverka mediebranschen nästa år? Medievärlden Premium listar elva viktiga trender och frågar dessutom 18 branschpersoner som har koll på utvecklingsfrågor.
"Det värsta som kan hända är att prenumeranterna bara går in en enda gång. Det näst värsta är att de bara återkommer någon gång i månaden" Vilka mål ska sajterna med betalmodeller ha för sina användare, och hur ska de jobba för att nå dem?
Vilka samband finns mellan strukturförändringarna för dagstidningarna och de senaste årens förvärv och sammanslagningar? Hur påverkas dessa företag jämfört med branschen i övrigt? Står de starkare eller svagare än före alla samgåenden? Stefan Melesko har analyserat företagens ekonomiska ställning.
Här i Sverige känner vi väl till hur det går för de stora jättarna. Att USA:s största tidning, Wall Street Journal, har tagit betalt sedan den startade på nätet, att New York Times har lyckats bra med sin så kallade porösa frekvensmodell, att Washington Post just har börjat ta betalt och att USA Today inte vågar ta betalt ännu. Men hur ser det ut utanför New York och Washington? Gunnar Springfeldt rapporterar om vad som händer på några andra av de 1382 dagstidningarna i USA.
2014 är ett supervalår med val till riksdag, landsting, kommuner och Europaparlamentet. Misslyckas medierna med att balansera bevakningen slår det tillbaka mot dem själva. Även ekonomiskt.
Hur går det för Mediekompaniet, Riksmedia och Impact? Varför har Hela Skåne och Citypaketet krympt ihop, och vilka nya aktörer tar marknadsandelar? De senaste åren har sökord, automatiserade börser och retargeting ritat om hela landskapet. Och nu börjar de sociala medierna sälja på allvar.
Allt fler tittar allt mer på tv på nätet, men utvecklingen går inte ut över det vanliga tv-tittandet. Ännu. De senaste siffrorna över webb-tv-tittandet visar intressanta mönster, där man kan ställa samtliga större aktörer mot varandra, skriver MMS vd Magnus Anshelm.
Vilka åtgärder ger kostnadsbesparingar utan att försämra förutsättningarna för verksamheten på längre sikt. Medieekonomen Stefan Melesko har jämfört konsekvenserna av olika alternativ.
Hälften av de tillfrågade tidningscheferna tror att de kommer dra ner på frekvens och bevakningsområden i print inom fem år, visar Medievärlden Premiums undersökning. Vilka är vägvalen de står inför, och vad får de för konsekvenser? Vi har gått igenom genomförda och kommande förändringar på de tidningar som gått längst med sin printoptimering.
Elin Olofsson tecknar en bild av framtidens papperstidning som ett komplement som fokuserar på befintliga läsare och att marknadsföra de digitala kanalerna.
Frågor om mediernas självsanering är högaktuella, i och med att det svenska pressetiska systemet tycks hotat. Medievärlden Premium har gått igenom situationen i de mest tongivande europeiska länderna: Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge - och Sverige.
Tio punkter alla utgivare måste ta ställning till – Publicisten Anders Ahlberg och TU:s vd och chefsjurist Per Hultengård har gjort en lista med de etiska frågor varje redaktör måste tänka över – innan de blir verklighet.
Diskussion
Logga in för att läsa och delta i diskussionen.
Skriv kommentar